Höst
posted 13 Sep 08
Skolan har börjat igen och dagarna blir mörkare. Höst.
Men det finns tröst, till exempel serien Generation Kill som handlar om en pluton marinkårssoldater i Irak. Ungefär som en modern version av Band of Brothers. En liten bonus är att Alexander Skarsgård har, om inte huvudrollen, en väldigt framträdande roll. Jag blir alltid lika imponerade av svenskar som talar engelska utan den svenska brytningen.
För att helt byta ämne. World Childhood Foundation och Vattenfall har startat ett litet projekt som heter Uppdrag Barn, varje gång en blogg länkar till deras sida så skänker vattenfall tjugo kronor. Därför länkar jag Uppdrag Barn.
Gåta
posted 06 May 08
Den här helgen hade jag tänkt ägna all min vakna tid åt att plugga inför en tentamen i numeriska metoder. Tänkte jag alltså.
Chrisse hälsade på tisdag till fredag, och jag valde att lägga studierna åt sidan till förmån för bio och standup. På torsdagen besökte vi Norra Brunn och skrattade åt Thomas Järvheden och dagen innan, på valborgsmässoafton, såg vi Iron Man. Mitt förra inlägg handlade om tafflig produktplacering, i Iron Man försöker de inte smyga in produkterna, de ger dem i princip biroller.
När Chrisse åkte hem hade jag tänkt ägna mig åt studierna, men jag blev erbjuden en dagskryssning till Åland, något jag självklart inte kunde tacka nej till. Efter en båtfärd med god (och mycket) mat borde jag ha åkt hem för att påbörja tentapluggandet. Men borde och måste är två helt skilda saker... Tentamen skrev jag i vilket fall som helst idag. Det gick sådär.
Jag avslutar med en liten bild jag knåpat ihop, en bild som även kan fungera som en bildgåta. Svaret är ett ord.
Bio
posted 25 Apr 08
I april har jag gått på bio hela två gånger. Superhero Movie och 27 Dresses. Den förstnämnda var som väntat ganska värdelös även om den innehåller ett par guldkorn, men de är tyvärr inte tillräckligt glimrande för att bli minnesvärda.
Den senare är en en typisk romantisk komedi, det vill säga ingen film för dig som är ute efter spänning och oväntade slut. Om du är ute efter något sådant kan jag rekommendera The Mist som jag såg häromdagen. Men själva anledningen till det här inlägget är filmen nedan.
Klippet visar en scen ur 27 Dresses och jag tyckte det var ett hemskt roligt försök till produktplacering. Nästan i klass med Omegas i senaste bondfilmen. Nu kan man ju undra varför jag känner för att dela med mig av detta. Svaret är att jag har ingen aning. Det är knappast roligt och jag har inte heller en argumenterande text om det förkastliga med illa utförd produktplacering.
Ibland räcker det med att bara vara.
Kändisar
posted 16 Feb 08
Det är inte varje dag en bekant hamnar på en tidnings förstasida, så därför vill jag göra lite reklam för en artikel som Jasenko (Jasse) skrev för språktidningen om hur andra språk influeras och lånar av svenskan. Den intressanta artikeln kan du läsa på språktidningens hemsida.
Det är inte heller varje dag två klasskamrater är med på nyheterna, även om de inte hade en riktigt lika framträdande roll som Jasenko hade i språktidningen så tänkte jag ge Tobias och Per lite mediautrymme i alla fall.
Nu tjatar Marcus - granne och klasskamrat- att jag ska skynda mig på. Vi ska på födelsedagskalas ikväll och den där mannen vet inte vad fashionabelt försenad betyder...
Stridspiloterna
posted 19 Dec 07
Om ni missat det så har det börjat en ny serie på kanal fem som heter stridspiloterna. Själva grejen är att stridspiloter alltid varit lite av mina idoler. Jag menar, de får lattja runt i flygplan mest hela dagen och det är få förunnat. Jag hade förväntat mig ordentliga, stiliga, intelligenta män. Men jag får en grupp där åtminstone hälften är förvuxna moppepojkar med tajta t-shirts och ett överdrivet intresse för gym och muskler. Det vill säga, lite av en besvikelse. Tack och lov så finns Gustav som - åtminstone för mig - lever upp till förväntningarna om hur en flygförare i försvarsmakten ska uppträda och se ut.
Jag har bara sett de två första avsnitten. Inte särskilt spännande kanske. Men jag tycker det är intressant. Visserligen försöker produktionsbolaget göra det spännande genom att så fort något oväntat händer slänga fram dramatikmusiken, en skrämmande berättarröst och en klippningsteknik som verkar hämtat direkt ur scenen från Top Gun då Maverick hamnar i en flatspinn och hans navigatör - Goose - omkommer. Lite för överdrivet för min smak.
Men jag kan leva med det eftersom serien också innehåller en hel del stiligt flygfoto på gripen, ett väldigt stiligt flygplan. Skolflygplanet SK60 däremot är inte särskilt sexigt, högvingade flygplan är generellt ganska osexiga. Så för att visa hur heta flygplan kan vara har jag sammanställt en lista på de fem hetaste militärflygplanen.
 |
Plats nummer fem: Su-27 Den är rysk. Den är stor. Men snyggare än alla sina andra ryska kompisar. Ryssar har oftast ganska dålig smak, och bevisar också detta med sin kamouflagefärg. Enkelfärgat ska det vara. Det är stilrent. Men bortsett från den gräsliga målningen är det ett stiligt plan, påminner lite om en hök. Fast mäktigare.
|
 |
Plats nummer fyra: F-35 Jag gillar inte det nya stealthmodet bland militärflygplanen. De ser så kantiga och klumpiga ut. Men jag tycker att F-35 ändå är ganska fin. Det är lite som en modern och stelare variant av F-18. Storebror F-22 ger ett större och klumpigare intryck och har mer deltavinge än F-35. Visserligen har F-22 två motorer, vilket är ganska hett, men det räcker liksom inte till. Dessutom kan F-35 vrida motorn så den kan landa vertikalt. Det är sexigt. |
 |
Plats nummer tre: JAS-39 Gripen Klassisk svensk design. Enkel och stilren. Ser liten, lätt och snabb ut jämfört med sin fulare och kantigare kusin, Eurofighter. Hamnar med på listan trots att jag egentligen inte föredrar flygplan med den klassiska deltavingen. Men på Gripen kombineras vingarna med de väldigt snygga canardvingarna framtill som gör att det ser mer proportionerligt ut, som ett flygplan helt enkelt. Men frågan är varför Sydafrika fick flygplanet målat på ett häftigare sätt?! |
 |
Plats nummer två: F-5 Har du sett Top Gun? Tyckte du som jag, att de ryska MiG-planen i filmen var mycket snyggare än det klumpiga F-14 som Maverick och grabbarna härjar runt i? Men det är inga MiG, det är amerikanska F-5 målade i svart med någon kommunistisk inspirerad logotyp. F-5:an har ett nästintill identiskt syskon - T-38 - som används som skolflygplan i det amerikanska flygvapnet. Liknar F-18 lite, men är lite mindre och mesigare och har bara en stjärtfena. Så inte riktigt lika snygg som F-18, men något sötare. |
Plats nummer ett: F-18
F-18 är ett fullfjädrat militärflygplan. Inte nog med att de har två motorer, det har även lika många stjärtfenor. Helt klart sexigt. Extra sexigt att flottan använder det för att landa på båtar med. Sen uppskattar jag att vingarna inte är så överdrivet deltaformade, vilket gör att det ser ut som ett flygplan och inte inte en korv med spetsiga vingar (tänk draken).
Så var den högst ovetenskapliga listan över. Jag har ingen som helst koll på prestanda. Det här handlar bara om yta. Sen kan jag väl erkänna att jag inte har en fantastisk koll på alla möjliga och omöjliga flygplanstyper som finns där ute. Vill du ser mer fina flygbilder har jag fixat en liten sektion i bildarkivet med mer flygplansbilder. Och bli inte allt för orolig över att jag just använt ord som sexig, söt och snygg för att beskriva en maskin...
Cykelbud
posted 18 Nov 07
Äntligen har jag fått tillbaka min cykel som varit inne på reparation. Så nu cyklar jag praktiskt taget överallt. Det innebär ett par extra kronor varje månad, men den största bonusen kommer i form av benmuskler och kondition. Stockholm är nordens venedig. Knappast. Stockholm måste vara nordens San Francisco. Överallt finns det långa backar med små och irriterande uppförsbackar. Det är konstigt att det alltid finns mer uppförs- än nedförsbackar.
Ytterligare en bonus med att cykla i stan är jag känner mig lite som ett häftigt cykelbud. Det låter kanske lite larvigt, men det är lite tillfredsställande att susa förbi bilköer, gena över trottoarer och göra lite småbrott mot trafikreglerna. Det hela blir lite som ett pussel där det gäller att ta sig fram på det snabbaste och effektivaste sättet, och det hela blir möjligt tack vare cykelns status som kvasifordon.
Vill man ha ett pussel att roa sig med som inte involverar att riskera sitt liv i Stockholmstrafiken och fysiskt arbete kan jag rekommendera Portal. Jag var ytterst tveksam till ett spel ur förstapersonsperspektiv utan några skjutvapen. Men Portal får inte jämföras med ett riktigt fullängdsspel. Det är pusselspel med snyggare grafik och en historia. Punkt. Dock tycker jag inte det är värt de etthundratrettio kronor som de vill ha för enbart spelet, men köper du det tillsammans med Orange Box är det helt klart värt det.
Helt klart värt det var också den lilla cykeltur jag var ute på i torsdags. Jag cyklade hela vägen från Lappkärrsberget till Söder. Det är ungefär nio kilometer, enkel resa. Men gratis mat tack vare mamma och en väldigt god chokladtårta gjorde resan mödan värd.
Igår cyklade jag till stadion och tittade på snowboardåkare som hoppade. Jag var inte sådär överförtjust. Det var kallt om tårna och det var ingen som gjorde en ordentlig vurpa, lite av en besvikelse faktiskt. Men kvällen räddades av öl och bio. Såg Superbad, en titel som försvenskats av någon helt obegriplig anledning till Supersugen. Men själva filmen var härlig. Ibland kanske den är lite väl pubertal och barnslig, som amerikansk tonårskomedi i allmänhet. Men Superbad är aningen mer skruvad och därmed också aningen härligare än den genomsnittliga tonårskomedin. Det finns visserligen en hel del skämt som drar åt det pubertala hållet, men det presenteras på ett sätt som gör att det blir roligt snarare än buskis.
Filip och Fredrik
posted 24 Sep 07
Betalt för att festa, larva sig och resa är det ultimata beviset för att du lyckats i livet. Filip och Fredrik har lyckats och per automatik måste de därmed vara lite av mina idoler.
Nu har jag sett premiäravsnitten av deras program som kommer sänds under hösten. Myggan, den animerade serien som de ligger bakom är jag än så länge inte särskilt förjust i. Visst, avsnittet hade sina glimtar, men mest var det plumpa sexskämt. Ungefär som Stefan och Christer fast i en modernare förpackning. Det är inte humor. Det har en bit kvar till den mer intelligenta (ja, stundtals i alla fall) humorn i serier som Simpsons och South Park. Men jag tänker ge det någon chans (eller två) till.
Boston Tea Party Däremot var riktigt roligt. Men programmet lider av tidsbrist.Som det var nu avbröt Filip och Fredrik mest hela tiden för att styra in allt på dem själva. Lite synd, för experterna kunde säkert ha kunnat utveckla sina tankar lite mer utan att det skulle bli torrt och tråkigt. Jag hade nästan föredragit mindre skämtande från programledarnas sida och mer tid åt experterna. I synnerhet hjärnforskaren som knappt fick säga flaska. Men slutbetyget är ändå positivt, jag gillar formatet, humor med en skvätt (o)intressant fakta.
Skolfest
posted 23 Sep 07
Den här veckan har jag hängt i skolan ganska mycket. Terminens målsättning är ju att vara med på (nästan) alla föreläsningar och lämna in uppgifter i tid. Än så länge går det väl ganska bra. En missad föreläsning och alla inlämingsuppgifter mer eller mindre inlämnade i tid. Nu för tiden förstår jag nästan talen jag löser också, och vissa har jag till och med löst själv. Jag tror det kan ha något att göra med att jag nu för tiden faktiskt antecknar och följer med på föreläsningarna istället för att läsa gratistidningar och lösa korsord.
Så var det fest. Tredje helgen i rad för mig dessutom, vilket jag tror är ett personligt rekord. Jag vet. Pinsamt dåligt rekord. Men jag är en hemmakille. Bilder från Charlottes kräftskiva hittas här och bilder från nollegasquen finns här.
Övriga intressanta händelser värda att notera den här veckan är:
- Jag har inte hunnit träna något den här veckan på grund av skolan
- Jag dömde en match och spelade tio minuter av en annan match i lördags
- Chrisse (aka Pite-Christian) var på genomresa och vi såg 28 veckor senare på bio
Skolstart
posted 03 Sep 07
Imorgon börjar höstterminen. Taggad? Hyfsat.
Så mycket vettigt har jag inte att förmedla. Jag har idéer. Tyvärr ingen ork eller lust att formulera dem i ord. Inte just nu.
Samtidigt som det känns lite deprimerande att sommaren är över och höstens rutinartade studier är på väg att ta vid är jag samtidigt lite lättad över den kommande terminen. För det första har jag lovat att jag faktiskt ska försöka anstränga mig lite den här terminen och dessutom flyttar jag hemifrån (igen) om en månad. Det kanske inte är de två punkterna i sig jag ser fram emot, utan snarare de resultat de förhoppningsvis för med sig.
Lät det flummigt? Det var inte min mening.
Andra saker att se fram emot i höst är alla de fantastiska serier som kommer tillbaka.
Först kommer hjältarna (Heroes) tillbaka den 24 september, bara några dagar senare, närmare bestämt den 30 september dyker seriemördaren Dexter upp igen. Sedan får jag klara mig med dessa två serier i ungefär en månad innan seriernas serie sparkar igång sin sjunde och sista säsong den 25 oktober, Scrubs.
Jag tänkte avsluta med ett litet citat från Demitri Martin, jag har skrivit om honom tidigare, en mycket rolig människa på det avslappnat sköna sättet.
"Employee of the month is a good example of how somebody can be both a winner and a loser at the same time."
Bravo
posted 23 Aug 07
Det var svårt, men tillslut kom jag fram till två avsnitt som får representera hela serien. Båda är från den första säsongen (det finns tre) och avsnitten är Red Faced In The White House (S01E11C) och Beach Blanket Bravo (S01E08A). Vill ni se mer avsnitt är det bara att hojta till, jag har ingen komplett samling, men jag har kring etthundratjugo stycken...
Visst, det är ett barnprogram. Men Johnny är tillräckligt tuff för att delvis kunna slå sig fri från den stämpeln, men det räcker inte hela vägen. Handlingen är i regel ganska tunn jämfört med exempelvis South Park eller The Simpsons (Onödigt vetande: en av seriens grundare är samma person (Seth MacFarlane) som ligger bakom Family Guy), och det är lite av seriens svaghet. Johnny måste bära hela serien på sina egna axlar. Han gör det bra, men en karaktär räcker tyvärr inte för att en serie ska kunna bli riktigt, riktigt bra.
Serieflygare
posted 29 Jun 07
Jag har fastnat lite för en ny TV-serie. Dexter.
Det handlar om en seriemördare som jobbar på en polisstation. Det första som slag mig var det otroligt coola introt. Själva serien är ganska intressant också, att en seriemördare som saknar känslor får agera hjälte är minst sagt udda.
Det skrämmande är att jag trots allt kan identifiera mig med Dexter. Visst, jag saknar inte känslor och har inget sjukligt begär av att mörda folk. Men bristen på empati, känslan av att spela en roll och likgiltighet är något jag kan känna igen mig i. Lyckligtvis inte i samma extrema utsträckning som Dexter. Men det fascinerar mig lite, att det överhuvudtaget går att identifiera sig med någon som borde klassificieras som ett monster. Som sagt, skrämmande.
Det som skiljer Dexter från valfri actionhjälte är inte att de mördar skurkar utan ånger. Skillnaden är att actionhjälten måste döda för att överleva, Dexter gör det för att han känner ett behov. En äkta antihjälte.
Hursomhelst, en väldigt bra serie. Nästan värd att se enbart på grund av introt.
|
|
Så har ännu en vecka passerat. Spelade match i onsdags där jag lyckades med bedriften att bli utvisad trots att jag bara spelade andra halvlek. Idag (fredag) var jag ute och flög med jage. Vi flög till Täby och tittade på dentargs hus, mot Vaxholms kastell och färjor, försökte nå molnen utanför Blidö, kikade på Lidö och Gräddö och sen följde vi Norrtäljeviken tillbaka. Det finns mer bilder och så gjorde jag en liten film också. Hittade någon fin funktion som gjorde att bilden blev, tycker jag åtminstone, lite häftig.
Dessutom kom jag just på att jag inte ätit något idag. Förutom en glass och chips. Hur kan jag inte vara hungrig?
|
Monsterspindel
posted 29 May 07
Spindlar är en av de saker jag är rädd för. Kanske inte så mycket för vanliga som spindlar, men monsterspindlar däremot är väldigt läskiga. Filmen nedan innehåller scener av våldsam karaktär, och rekommenderas därför från femton år.
Idag spelade jag match igen. Mot Valsta Syrianska i upplandscupen. De spelar i väldigt många divisioner ovanför oss, så för att det skulle vara rättvist fick vi fyra straffar. Vi förlorade i alla fall med 8-3.
Jag kan också rapportera att jag tydligen har sommarjobb trots allt. Jag ringde posten, min arbetsplats de tre senaste somrarna, och det visade sig att de hade räknat med att jag skulle jobba. Det här betyder nog att jag inte tänker delta i läkemedelsstudien för piller mot schizofreni. Det är lite synd. Det verkade lite spännande.
Uppdrag skämt
posted 09 May 07
Jag är inte direkt någon fanatiker av så kallade "granskningsprogram". Oftast brukar jag irritera mig över deras överdrivna vinklig. Det brukar oftast inte vara några tveksamheter angående vem som är offret och vem som är satans hantlangare. Ungefär. Gårdagens Uppdrag Granskning på SVT var inget undantag. För er som inte såg det, eller inte orkar se programmet på internet, handlade det om hur olika communitys exploaterar barn genom att erbjuda dem olika sorters betaltjänster.
För det första måste jag bara lite snabbt idiotförklara de som faktiskt betalar för dessa typer av meningslösa tjänster. Det allra dummaste måste nog vara någon slags tjänst där man köper olika sorters bilder och skickar till varandra. Bilder. Filer. Något som en hyfsat duktig illustratör kan slänga ihop i Photoshop på en kafferast. Men barn har, inbillar jag mig, alltid köpt korkade saker. Jag kommer till det. Men det är inte faktumet att barn köper korkade saker som upprör mig. Det som upprör att ett program som Uppdrag Granskning lägger tid och pengar på att beskylla företag när problemet egentligen ligger hos föräldrarna.
Jag skäms lite för att erkänna det, trots att det var nästan tio år sen. Men under min låg- och mellanstadietid fastnade jag i både kul- och hockeybildsträsket. Störst, finast och mest gav en viss status. Jag antar att de här typerna av betaltjänsterna fungerar som en statusindikator på samma sätt. Men inte heller denna statushets som börjar redan som barn var något som progammet behandlade, istället var det företagens ytterst omoraliska sätt att tjäna pengar på barn. Men det är klart de vill tjäna pengar, och är någon tillräckligt dum för att betala för en meningslös tjänst så varför inte?! Barn har alltid utnyttjat sin veckopeng till meningslösa saker, precis som jag spenderade min på exempelvis hockeybilder.
Programmet tar upp flera fall där barnen i familjen beställt tjänster utan tillåtelse för tusentals kronor. Alla föräldrar är mer eller mindre upprörda över att företag lurar deras oskyldiga och lättlurade barn på detta sätt. Men barn är inte dumma. För att överhuvudtaget kunna registrera sig krävs en viss läs- och skrivkunnighet. Förmodligen kan de också grundläggande matematik. De påstår att internet gör det svårt för barnen att förstå att det är riktiga pengar de har att göra med. Men om det står att en bild kostar fem kronor och när barnet sedan betalar genom att ringa upp och en röst anger att samtalet kostar fem kronor, då måste barnet vara exceptionellt korkat eller ytterst ignorant för att inte förstå att det faktiskt kostar fem kronor.
I vissa fall rörde det sig om tusentals kronor. I ett extremfall handlade det om nästan niotusen kronor om jag inte missminner mig. Telia skickar ut sina fakturor kvartalsvis så hade barnet en period på ungefär nittio dagar innan det hela upptäcktes. Det blir ungefär arton tjänster om dagen. Att det blir mycket pengar borde nästan vilken tioåring som helst förstå. Även barn vet vad stöld är. Jag skulle aldrig kommit på tanken att ta femhundra kronor ur pappas plånbok för att finansiera mina hockeybilder (nu för tiden har jag en mer raffinerad metod där jag först lånar pengar och sedan väntar tills pappa blir senil, men jag vill poängtera att det inte finansierar hockeybilder).
En av föräldrarna erkänner att han kanske borde bevakat sina barn bättre när de använt internet, men beskyller också företagen för att utnyttja barnen på det här sättet. Jag tycker han är helt fel ute. Visserligen kan jag tycka att företaget borde ha något slags varningssystem när summorna passerar en viss gräns, och att de därefter ringer upp numret och frågar om det faktiskt är en godkänt. Men jag tycker inte föräldrarna ska klandra sig själva för att de inte haft bättre uppsikt över sina barn. Jag har ingen expert på barnuppfostran. Men att barnen får en ordentlig utskällning och indragen veckopeng för att ha stulit pengar anser jag är betydligt mer rätt. Barn vet vad stöld är. Sluta dalta!
Kinesiskt (och söndag)
posted 11 Mar 07
Var hemma i torsdags, gjorde klart mitt metopardy för lektionen. Om ni vill se det finns det här. I fredags dammsög jag hemma (tvingad). På eftermiddagen åkte jag till Västerås och hängde med Patrik. Först drog vi in lite plan på hans jobb, sen åkte vi och käkade kinamat, efter det såg vi på Apocalypto. Innan vi åkte hängde vi lite på en pub/bar och snackade flyg. Väldigt mycket flyg.
Idag (lördag) såg jag först när mitt lag, Roslagsbro, krossade Norrskedika. Själv kunde jag inte vara med eftersom jag var skadad. På kvällen käkade jag med Lännevall på "på G". Sen kom födelsedagsbarnet (Erik) och hans flickvän, som är från kina och är här som utbytesstudent. Väldigt trevlig. Efter vi druckit och snackat lite gick vi till Mobergs.
För övrigt vill jag tipsa alla (två?) läsare av min blogg att gå in på The Hunger Site. Lägg till den på dina favoriter och klicka varje dag. Så jobbigt är det faktiskt inte!
...jag är lite på tipshumör idag. Så jag tänkte tipsa om en tv-serie som jag tycker är bra. Nej, det är varken Heroes eller Scrubs jag tänkt tipsa om. Utan det är Leende guldbruna ögon. En skön serie på SVT som handlar om ett dansband. Gå in på hemsidan och läs mer! Där går det också att se avsnitten. Sånt gillas.
Film och tävling
posted 22 Dec 06
Jag tror jag klarade tentan i onsdags! Trots att jag inte alls pluggade dygnet runt i två veckor, snarare tvärtom... Men så klarade jag mig med väldigt liten marginal också, om jag nu klarade mig.
Igår var jag hemma hos Patrik (dentarg). Vi åkte in till stan och hämtade ett paket. Om vi säger så här, att åka in till stan vid fyratiden veckan innan julafton är ett inte så smart, inte ur framkomlighetssynpunkt. Jag hittar inte särskilt bra i Stockholm eller, så jag körde lite på känsla...
På kvällen såg vi World Trade Center (film) med Nicolas Cage. Jag hade förväntat mig att han skulle in och ösa i tornen, rädda en massa människor och sen slänga sig ut ur byggnaden precis innan den rasar...
...men icke. Nicolas sitter fast under en massa bråte hela filmen.
Idag började jag dagen med att spela gissa märken, där det gick ut på att nämna flertalet klädmärken ur en annons. Jag vann, två kom Jens och trea Jenny.
Sen ledde jag den spännande tävlingen, vädret. Det gick ut på att gissa högsta och lägsta temperaturer i Sverige, Svanberga och förväntade tempertaturer på julafton i norrland. Det sista och avgörande momentet var lägsta och högsta temperaturen i världens storstäder. Jens och pappa gissade fel med 23ºC, medan Jenny lyckades smyga sig in med en skillnad på 22ºC och vann därmed.
...plus att jag bokade en resa till Innsbruck.